Vem blev vad?

Nu är det dags att avslöja vem som blev vad i illustrationen jag gjort till en artikel i Utopi.
Förutsättningarna hittar ni i det här inte alltför gamla inlägget. En rad kulturpersoner ska bli porträtterade som "fantasyfigurer" i ett gruppporträtt. Jag hade redan bestämt ungefär vilka varelser som skulle vara med, så det var mest en fråga om vem som skulle få bli vad. Värsta lotteriet! Dessa kreatur fanns att dela på:

*Jätteful mutant
*Älva
*Robotkrigare
*Demonhäxa
*Slank och vig alv

Såhär ser bilden ut:

Här har ni hela gänget. Jag ville att det skulle finnas en inre dramaturgi i bilden, att man skulle få en känsla av att karaktärerna hade inbördes relationer och att de kanske drog på interdimensionella uppdrag tillsammans!


Johanna Koljonen fick bli demonhäxan. Jag tycker mycket om Johanna Koljonen så hon fick den i mitt tycke häftigaste rollen. Blixtar, demonvingar och en tajt outfit slår väl det mesta?


Oskar Bonde i Johnossi fick bli alven. Jag tyckte han passade bäst utseendemässigt. Det var någonting med ögonbrynen som kändes alviskt!

Stackars stackars Supreme i Looptroop fick bli mutanten som egentligen är en förtrollad kungason (därav den brinnande kronan, som jag förstås har snott från Hellboy). Förlåt Supreme! Det var helt enkelt ditt rakade huvud som gjorde att du fick bli mutanten då nästan alla mutanter är skalliga. Du är i alla fall väldigt stark, och har du tur kanske förtrollningen bryts en dag!


Sonja Schwarzenberger fick bli robotkrigaren. Jag tänkte att Sonja nog är en riktig trooper, någon att lita på när utomjordingarna invaderar. Hon fick också en saftig bössa! Än en gång kan ni se att jag lärde mig rita robotar i mitten av nittiotalet, då alla mina robotar har en omisskännlig Patlabor/Battle Angel/Appleseed-vibe.
Nina Kinert fick bli älvan. Jag vet inte så mycket om Nina, men jag har hört hennes fina musik, och den tycker jag är eterisk och magisk, precis som en älva!

Men vad handlar egenligen artikeln om? Det får ni läsa i Utopi, cooming soon!

Frostjättar del 2: Ett barn har fötts!

Så hur blev min målning med frostjättebebisen som föds ur en vulkan? Den blev såhär (tryck på den så blir den större!):

När jag gör en målning är det mycket som jag kommer på under själva målandet. Jag visste att jag ville ha Disneystjärnor. En grej som jag kom på medan jag målade var att "prästinnans" horn skulle ha stjärnor som lyste igenom dem, så man fick intrycket av att hornen var ända uppe bland stjärnorna. Detta förstärkte jag genom att låta stjärnornas strålar överlappa hornen. Då hornen ger samma intryck som en krona (eller är det kronor som ger samma malliga intryck som horn?), så blir stjärnorna bland hornen som juveler i kronan. Eller hur?

En till idé som föddes under processen var att förgrunden skulle gnistra som en spegelbild av stjärnorna ovanför. Detta var lite på gränsen till det löjliga, men hela idén med bilden är att den ska vara så svulstig och fet som möjligt så jag struntade i att det nästan blir lite too much och bara körde... eller jag var faktiskt tvungen att ta ner snögnistret något, det blev lite för mycket på första försöket.

En närbild på den nyfödda jättebebisen. Jag älskar religiösa referenser i bilder, det är både effektivt och lite busigt. Medan töntiga människomessias bara hade en sketen stjärna som lyste på han så har mina jättemessias tolv stycken! Ha!

Närbild på kvinnojätten som jag kallar "Prästinnan" i huvudet och nu även i text. Ångan från munnen var en annan detalj som föddes under målandet.Lägg märke till den kluvna överläppen, ögonbrynen som växer ihop med håret och getpupillerna. She´s an animal!



Den här killen gillar jag bäst i hela bilden. Jag blev nöjd med det disiga ljuset på honom, där ljuset från vulkanen möter ljuset från gryningen.

Målningen kommer att förekomma i ett passande sammanhang i första numret av Utopi!

Vem blir vad?

Snart läggs sista handen vid första numret av tidningarnas tidning: Utopi!

Men inte förrens Kalle Johnssons illustrationer till numret är färdiga. (Jag har lagt till mig med ovanan att prata och skriva om mig själv i tredje person. Nästa steg är antagligen att referera till mig själv som "vi", som en romerske kejsare! Det ska jag börja göra!).

Just nu jobbar jag med en rätt knäpp illustration som jag hade för bråttom för att komma ihåg att plåta i skisstadiet. Ni får se den när den är färdig i stället! Det som gör den här illutrationen speciell är att det är ett grupporträtt på en gäng människor. Varför dessa människor ska porträtteras får ni reda på när ni läser tidningen! Det är minsann hemligt tills vidare...

Tanken var att varje person ska illustreras som en fantasy/sci fi-karaktär, ungefär som vi gjorde med Utopi-porträtten, ni vet. Jag har gjort bilden så att de ser ut som om de är ett team med hjältar som antagligen slåss sida vid sida på klassiskt superhjältemanér.

Jag bestämde mig för att ha med följande varelser i en dynamisk kompostition:

*Älva

*Grotesk Mutant

*Robotkrigare (ungefär samma som jag gjorde som Utopiporträtt)

*Fjantig Alv

*Demonhäxa!

Men vem ska bli vem?

Följande personer är de som var och en ska bli en av "varelserna" ovan! Kan du pussla ihop rätt feja med rätt karaktär? Vem tycker du skulle passa bäst som vad? Här är de prominenta personerna:

Johanna Koljonen of tv-fame mm!

Nina Kinert som gör vacker musik.

Supreme från Looptroop.

"Ossi" från Johnossi.

Sonja Schwarzenberger känd från radio och som chefredaktör för tidningen Bang och från andra ställen med!

Vem jag tyckte passade som vad får ni reda på snart, med motivation!

Boktipset: The Magicians!

Jag har egentligen inte tid att blogga, för det är sista veckan innan Utopi går till tryckeriet och Kalle Johnsson har mycket att måla med sina små penslar! MEN! Jag måste få tipsa om en bok som jag lånade häromdagen av Sara och som jag inte kunnat lägga ner sedan dess!

Den heter The Magicians och är skriven av Lev Grossman! Jag hinner inte skriva en lång beskrivning, och jag har bara läst hälften så jag kan verkligen inte recensera den, men jag kan säga att den är extremt tillfredställande!

Det är som Harry Potter möter Donna Tartts Den Hemliga historien. Fast bättre! Harry Potter för vuxna! Ni vet hur ofta man går till SF-bokhandeln och vill hitta den där äkta sidvändarfantasyn som gör att man ligger uppe halva nättrerna och bara läser timme efter timme, men man hittar inget och så läser man om Barbary Hamblys Dragonsbane för femtielfte gången och låtsas att man är tolv igen och det känns lite segt och meningslöst! Ni behöver inte läsa Dragonsbane igen! Läs The Magicians istället!

Dagens bild!

Tack Lisa Medin, för dagens bild som gör varenda kotte glad!

Frostjättar del 1

Jag ska göra en bamseillustration till första numret av Utopi! Den kommer att föreställa födelsen av en frostjätte. Megasvulst I promise you!

Jag tänkte att när jag ändå har så mycket material så ska ni få vara med från början på den här illustrationen!

Här är konceptskissen gjord i Photoshop. Den är en av flera motiv jag testade. Såhär noga, med färg och grejer, behöver jag inte skissa för att bestämma mig för ett motiv för egen del. Bilden är till för att visa chefred Fabian Göransson vad han har att vänta.

En liten gloria på bebisen... den ersattes senare med en krans av stjärnor.

Efter att motivet var spikat gjorde jag en riktig skiss. Som modell för frostjättarna stod jag själv såklart! Jag har börjat ta mer och mer referensbilder på mig själv. Det är oerhört praktiskt då datorn har en liten inbyggd kamera. Förut tyckte jag att det var fubbigt att ha fotoförlaga, men nu är jag gammal och lever utan principer. Nä, men ärligt, vem bryr sig, huvusaken är ju att bilden ska bli så bra som möjligt!


Jag behöver klippa mig i nacken.

Nästa var en bugning framifrån. Det är den speciella "frostjättebugningen" som alla frostjättar gör när deras bebisar föds ur vulkaner.

Lägg märke till det fjolliga diademet! Det har jag alltid på mig när mitt hår börjar bli för långt och hänger ner i ögonen när jag målar. Som sagt, jag behöver en klippning!


Här är första blyertskissen med där jag även planerat lite skuggor.

Sedan skissen ovan kalkerat på ljusbord till 185 grams akvarellpapper. Ett tunt papper som är bra om man ska få med mycket detaljer på liten yta.


Nu är det bara att börja måla! ska börja med himmlen. Den kommer bli en utmaning, för jag vill både ha dagsljus och stjärnor. Det betyder gryning eller skymning. Jag kör på gryning. Den här gången ska jag fuska och måla dit stjärnorna i efterhand istället för att spara ut dem. Det ska nog underlätta lite.

Ny jättetöntig Game of Thrones-trailer

Någon som känner mig kanske undrar varför jag inte skrivit mer om kommande tv-adaptionen av GRRMs fantasymästerverk Game of Thrones. Ett tag där så tyckte jag att det var messias vi väntade på, jag vältrade mig i casting och rykten och njöt av väntans ljuva tid. Och böckerna är och förblir fantasy i absolut toppklass, kanske den bästa som skrivits.

Anledningen är att jag är livrädd. Jag har inte ens vågat kolla på bakom kulisserna-filmen som funnits på nätet ett tag. Visserligen tyckte jag att den första trailern såg fantastisk ut... tills min vän L påpekade ett par tveksamheter, och damn you L! Jag har inte kunnat släppa det... De svaga kulisserna, det präktiga och konservativa fotot, den usla stylingen på Daenarys. Dessutom verkar manusförfattarna vara små sell-outs. Hur vet jag det? Jag känner det på mig!

Jag känner på mig att de försöker spela det säkert. Och jag litar inte på HBO längre. Visst, True Blood är jättesnaskigt, och mitt i andra säsongen var jag rätt kär i serien, men helt ärligt så är den inte bra på riktigt. Den levererar snask och snusk för vuxna, och det känns nyskapande just för att det är för vuxna, men det är inte bara mitt vuxna skrev som vill ha tillfredställelse, det är också min vuxna hjärna god dammit!

Jag har precis sett färdigt andra säsongen av Deadwood, och det är det jag snackar om! Har ni inte sett Deadwood, se den för bövelen!

Kan någon säga något positivt om den här teasern för A Game of Thrones? Förutom att The Iron Throne är jäkligt lyckad rent designmässigt. Visst det är en teaser som presenterar karaktärerna, och den visar inget från själva serien, men kolla ljuset! Vad tänkte de? Det känns helt fel i magen! Det känns lite Hallmark. Det är den sämsta känslan som finns.

Åh snälla Oden låt mig ha fel!



Ok, jag kollade bakom kulisserna-filmen. Jag kanske överdrev lite när jag sa att det kändes Hallmark, men det känns fortfarande inte bra. Mycket ser bra ut, men så fort man får se klipp när skådisarna drar repliker så drabbas jag av akut uttråkning. Det känns urvattnat och banalt. Är det bara jag? Är jag fånig?

Jättinnans tid är här!

Jag tyckte det var dags för en ny banner och en allmän förnyelse av bloggen. Den gamla bannern tyckte jag var väldigt fin och den har gjort ett bra jobb, men jag kände att jag ville ha en banner som representerade mina egna berättelser lite bättre. Den förra berättade om vad jag tycker är häftigt på ett skojigt sätt, medan den nya berättar om vad jag själv vill åstadkomma med mina egna myter!

Så vad tycker ni? Om den nya alltså? Själv tycker jag den är maffig! Det ska föreställa en uråldrig jättinna från min fornordiska fantasyvärld. Vulkaner har jag alltid gillat, sen jag var en liten pojk, så det kändes naturligt att slänga in en i motivet. Där har L. Ron Hubbard alltid haft en poäng: vulkaner är awesome! Annars vet jag inte om han hade rätt i något... Kanske det där om att vi är besatta av utomjordiska spöken som är hjärntvättade i 3D-biografer...

Här är originalbilden.


Eller inte originalbilden, den hänger uppe på väggen i min ateljé. Det här är originalbilden efter att den blivit scannad , putsad i datorn och digitalt sänd genom små kablar till din datorskärm! Så märkligt!

Hursomhelst, tänkt om hon inte varit en jättinna, utan typ en indian. Då hade den varit jättekitschig. Den är rätt kitschig ändå kanske. Men livet är för kort för att oroa sig för sin dåliga smak. Jag gav upp att vara "en riktig konstnär" åratal sen, när jag bestämde mig för att låta kärleken vara min vägvisare, och inte vad folk som skrämde mig ansåg vara viktigt.

Jag har också bytt profilbild på mig själv. Den gamla var awesome, jag vet, och det gör lite ont att byta den mot en mer "seriös" bild. Men den gamla hade inte passat med den nya bannern. Och sen gillar jag att ha en bild där jag hugger träskulpturer, det ger mig lite sex appeal tycker jag.

Namnet på bloggen fick också stryka på foten. Jag var lite trött på "Nördbloggen". Visst, jag är värsta nörden, men en "nördblogg" skulle lika gärna kunna handla om datorer eller högtalare.

Ni som är uppmärksamma och gillar att läsa serietecknares bloggar kanske har sett en liten teaser för den nya bannern på Lina Neidestams blogg!


Hoppas ni blir kompis med min jättinna!

Mina utopiska porträtt: Fladdermouse edition!

Igår fick ni se ett gäng charmiga robotkrigare! Dessa lyckliga cyborger var de som tecknade prenumeration på Utopi under September. Men alla valde inte att ta värvning i intergalaktiska arméer i en fjärran framtid. En del valde en annan väg. Att svepa fram mellan svarta trädkronor. Att ge skri och få svar av sina tallösa bröder och systrar. Att spänna ut vingarnas membran och låta nattvinden bära. Var blåser den vinden ifrån? Kanske ifrån månen som fyller himlavalvet ovan. De valde att bli ett med natten. Fladdermössorna!

Det där är ju Sara!

Alla fladdermössor fick vampyrtänder och röda ögon... och så blev de gråhåriga! Det största problemet var ofta att få öronen att stämma.

Flörtar fladdermössan?

Wow vilken snygg fladdermustjej! Undrar om hon är singel?

Liksom många fladdermöss är den här en stilig östlänning!

Som ni säkert vet har fladdermössor svag syn och behöver ofta glasögon!

Den här fladdermusen ser ut att ha rökt vad min gamla bildlärare kallade för "jazztobak"...

Lite mangafrilla råkade det bli!

En vikingafladdermus!

En av sveriges bästaste serieskapare! Jag blev så glad att jag fick göra porträttet!

Mysigt nördpyssel!

På bloggen 365 saker du kan göra behöver du aldrig gå sysslolös!

Vad sägs om att nördpyssla lite? Det bästa nördpysslet belönas med fina priser! Vem vet, du kanske redan har ett litet projekt liggande hemma som passar perfekt till denna prestigefyllda tävling, eller så drabbas du i detta nu av gudomlig inspiration! Eller så undrar du: vad menas med att nördpyssla?

Gå HIT och få reda på det!

Min utopiska porträtt: Robot edition!

Under september hade Kolik Förlag en kampanj där man fick sitt porträtt inlagt i en utopimall. Man fick bli en covergirl helt enkelt. Det fanns lite olika motiv att välja på, och om man valde roboten eller fladdermusen blev det jag som gjorde porträtten, för de mallarna hade jag gjort. Det har blivit några porträtt att rita kan jag berätta!

Jag tänker inte lägga upp alla, men jag tänkte att det kan vara kul att få se lite olika varianter. På alla robotkrigarna har jag lagt till ärr i ansiktet... det ser tufft ut och går hem hos motsatta könet! En del har fått crew cut, men det är inte en frilla som passar alla!

Imorgon får ni se fladdermössen!

Jag har tuffat till en del som jag tyckte såg för snälla ut!

Med det här leendet kunde jag inte låta bli att slå ut en tand också! Bra bild, mr A passar som cyborgkrigare!

Jag försökte ge lite Full Metal Jacket-känsla på brillorna, typ feta, funktionella och lagade med tejp! Och en samuraitofs!

En beslutsam yngling!

Den här blev lite mer cyberpunk!

Ser ut som den här mannen gillar krig!

Kanske har du en vän bland robotarna ovan... kan du känna igen vem?